Jag ska måla hela världen lilla mamma

Jaha, då har jag alltså börjat jobba, på riktigt alltså. Sju till fyra som en bra medborgare, ja nu jävlar ska jag dra in skatt till mitt fosterland. Jag kom en kvart försent till jobbet men min chef stod bara utanför och vinkade glatt, han heter Kjell och är en sån där "skojfrisk" gubbe som bara gubbar kan vara. Vi gick in tillsammans och jag fick träffa övriga fastighetsskötare, tre gubbar och en tjej och kille i min ålder. Jag satte mig ner och Kjell presenterade dem, den älste hette Rolf såg ut som Andy Warhol. Han var lång och smal och på huvudet verkade han ha en lång vit peruk som låg över sitt riktiga hår, varje minut tog han upp en kam som han drog genom det vita håret samtidigt som han log otäckt. Det vore elakt att säga att han ser ut som ne pedofil men jag är elak. Den andra gubben såg amerikansk ut, sydstatsamerikansk med stor röd näsa, ölmage och en buskig mustash. Jag kollade efter cowboyhatten men hittade ingen, Kjell förklarade att han inte jobbade här egentligen utan var här på ett slags studiebesök. Den tredje gubben, eller mannen som han kanske mer var finns inte så mycket att säga om mer än att han såg ut som alla andra hantverkare och förmodligen betedde sig som det också. Han berättade att han hade två sommarjobbare förra året som han lät måla sverigeflaggor på några invandrares förrådsdörr. "Man ska väl inte skämmas för sin flagga" tyckte han, men ärendet hade blivit anmält. Killen och tjejen i min ålder var också sommarjobbare och tjejen som hade lila hår skulle jobba med mig.

Personalrummet som vi satt i var inträtt som en vardagsrum med tv, fotöljer och en stor bokylla fylld med saker. En bok från 80-talet med amerikanska slangord, tio videofilmer, tjugo pc-spel, små vodkaflaskor från tio olika länder och warhammerfigurer. Kjell förklarade att hela rumemt består av saker de hittat eller fått på området, och han tilla även att rummet inte existerar i verkligheten, "bara innanför dessa fyra väggar" som han sa och stirrade mystiskt på mig. Han slog på tv:n och jag förstod nu varför rummet var en hemlighet, vi kollade på tv en dryg timme.

Området jag jobbar på heter Hedbo och för er som inte vet det så är det Skenes getto number one. Vi blev varnade för ett speciellt gäng som tydligen startar bråk och försöker sno huvudnycklarna men även för att tjalla på polisen om man sett något. Allt som jag hade tagit för dumma fördomar visade sig vara sant, trapphusen luktade fukt och det låg en obehaglig känsla över varje hus. Jag delade ut informationsblad och läste på namnskyltarna, det verkade vara jämnt fördelat svenskar, finnar, juggar, araber och sydamerikaner. På en utav dörrarna satt en lapp där de stod "Ärade besökare, jag vill inte ha något besök utav någon även ni borde förstå!" Ute på gården sprang jag på ett litet killgäng i irakiska fotbollströjor. De var i tio-års åldern men gick kaxigt fram emot mig, "Ey killen! Får jag låna din mobil?" Jag svarade att jag inte hade någon på mig vilket var sant men de gav sig inte och hotade att hämta sina storebröder om jag inte gav dem min mobil. Jag stirrade på dem en stund, övervägde situationen och gick sedan till attack! Jag drog upp min långa nyckelkedja ur fickan och började svinga den över mitt huvud tills den gav ifrån sig ett hotfullt surr. "Det är på grund av ungar som ni som gör att folk har såna fördomar" förklarade jag och fortsatte "Spring ni hem och hälsa era föräldrar att uppfostra sina ungar bättre och hälsa era bröder att de borde växa upp och skaffa sig ett jobb!" De måste ha gjort som jag sa för bara några timmar senare mötte jag först barnen som bugade artigt åt mig och sedan deras bröder som allihop skaffat sig ett sommarjobb.

Jag är inte bara fastighetsskötare, jag är även en socialarbetare och jag gör det bra!