Portrait Painter blir frälst
Igår var jag och såg på studenten och jag kan inte sluta förvånas över studenternas glädje. Varför är de så jävla glada? För att de är fulla och har fula mössor på sig? För att de aldrig någonsin mer får umgås hela dagarna med sina polare, aldrig mer få gratis lunch, tryggheten att veta vad man ska göra varje dag, arbetslöshet? Det kanske säger mer om mig, om oviljan att växa upp och behöva ta ansvar. Men tro fan att man super sig full på studenten, glömma alla bekymmer som väntar. Men så gick jag ju även media och drömmer om att bli Art-Direcor...kanske får jag skylla mig själv.
När jag satt i kyrkan i morse och predikades av prästen som slängde moralkakor i ansiktet på oss drömde jag mig bort en stund. Jag såg framför mig hur prästen avbröt sitt tal om att följa sina drömmar och planera sin framtid och istället började springa ner genom kyrkan för att tillslut stanna framför mig. Han såg sedan föraktfullt på mig och väste som en liten orm samtidigt som han skrek "Vi har en syndare ibland oss, en liten äcklig demonjävul till drömmare!" Sedan tog han tag i min arm och släpade mig fram till altaret och min taniga kropp började skaka okontrollerat när prästen höjde korset mot taket och åkallade guds krafter. Plötsligt lyftes jag från golvet och svävade långsamt upp i kyrkans rymd och prästen började sin exorcism. "O du store Gud vår härskare, befria denna pojk från orealistiska drömmar och viljan att streta emot! Befria honom från alla frestelser och demoner som förpestar hans kropp!" Det var dödstyst i kyrkan när jag långsamt föll till golvet och reste mig upp med allas blickar på mig. Jag kände efter, såg på min kropp och kände efter och jag kunde inget annat än att skämmas när jag tänkte på hur jag betätt mig. Jag förstod nu att det var dags att skaffa ett sju till fyra jobb, lägga musiken åt sidan och börja träna hårdare, skaffa muskler! Jag tänkte på mina vänner och hur naiva vi var, mina riktiga vänner fanns ju här, i guds hus! Jag hade blvit botad, jag hade blivit NORMAL! Nu ska jag ställa mig i ledet med de andra.
Sedan vaknade jag till och mådde lite illa, kanske var jag hungrig.
När jag satt i kyrkan i morse och predikades av prästen som slängde moralkakor i ansiktet på oss drömde jag mig bort en stund. Jag såg framför mig hur prästen avbröt sitt tal om att följa sina drömmar och planera sin framtid och istället började springa ner genom kyrkan för att tillslut stanna framför mig. Han såg sedan föraktfullt på mig och väste som en liten orm samtidigt som han skrek "Vi har en syndare ibland oss, en liten äcklig demonjävul till drömmare!" Sedan tog han tag i min arm och släpade mig fram till altaret och min taniga kropp började skaka okontrollerat när prästen höjde korset mot taket och åkallade guds krafter. Plötsligt lyftes jag från golvet och svävade långsamt upp i kyrkans rymd och prästen började sin exorcism. "O du store Gud vår härskare, befria denna pojk från orealistiska drömmar och viljan att streta emot! Befria honom från alla frestelser och demoner som förpestar hans kropp!" Det var dödstyst i kyrkan när jag långsamt föll till golvet och reste mig upp med allas blickar på mig. Jag kände efter, såg på min kropp och kände efter och jag kunde inget annat än att skämmas när jag tänkte på hur jag betätt mig. Jag förstod nu att det var dags att skaffa ett sju till fyra jobb, lägga musiken åt sidan och börja träna hårdare, skaffa muskler! Jag tänkte på mina vänner och hur naiva vi var, mina riktiga vänner fanns ju här, i guds hus! Jag hade blvit botad, jag hade blivit NORMAL! Nu ska jag ställa mig i ledet med de andra.
Sedan vaknade jag till och mådde lite illa, kanske var jag hungrig.
Kommentarer
Postat av: kia
Haha. Dina historier är så sjukt bra
Postat av: kia
Öland är vacker och fint för turister. Enligt mig är det inavel och äckliga bönder. Men turisterna sätter väl guldkant på tillvaron antar jag så det är nog därför jag älskar öland ändå. Så du bör åka i sommar.
Trackback
