Jag ska måla hela världen lilla mamma

Har varit inne och repat igen, låter fortfarande lika bra ochvi har inslipat sluten på låtarna.
Imorgon kommer även Maria från pats och hospitalle att köra, kommer bli så jävla fint och roligt!

Torsdag blir party hela natten och idag bestämde jag mig för att hänga med Bye Bye Bicycle upp till Uppsala på fredag morgon, på kvällen ska de spela på Amnestyfestivalen inför massa massa folk...

Imorgon smäller det!

Föresten, läs intervjun med mig på tram7, haha, ganska usel:
http://www.tram7.se/2008/08/27/intervju-portrait-painter/

Fan vad korkat av mig att lova ett inlägg om detta varje dag, för vad har hänt idag?
Jag har insett att jag kommer gå på nässpray hela kvällen och att jag måste boka hotellrum snart eftersom vi ska efterfesta som svin ändå in på morgonen!!!

Imorgon ska jag repa igen...

Jag skriver detta inlägg ifrån Kungstenstudios, ifrån Mattias Glavås dator. Denna dator innehåller orginalmixer från artister som Håkan Hellström, The Embassy, Joel Alme för att bara nämna några...det är en magisk dator fylld av magisk musik.
Jag, André och Samuel sitter och spelar, vi har repat in två av mina tre låtar och det låter helt ok!

...

Vi har nu repat med helt band, FY FAN VA BRA DET LÅTER!
haha, allt har gått bättre än vad jag hoppats på men det blir bara två eller tre låtar istället för de fyra jag planerat, skit samma när det låter så bra som det gör nu. Klockan är snart elva och jag ska åka hem till byn!

...

Nu är klockan ett och jag är hemma igen. Jag säger bara det...Bye bye bicycle kommer ta över!
Deras fyra helt nya låtar är i världsklass, VÄRLDSKLASS!

God natt, syns imorgon!

Jag är snart så många år. I utbyte mot att jag får köpa sprit får jag åldersnoja...fair trade tycker jag.
Eller åldersnoja och åldersnoja...jag har väl mer börjat inse att den idylliska barndomen (förmodligen efterkonstruktion) aldrig kommer igen vilket stör mig otroligt mycket. Jag vill vara liten igen, jag byter bort godis på vardagar och uppe hur länge jag vill mot en resa tillbaka. Tillbaka till den tid där allt var sådär magiskt och mystiskt, när man var glad för att det kom gäster så att man fick vara uppe lite längre och sitta i pyjamasen och lyssna på de vuxnas trygga prat tills de försvann allt eftersom man somnade in och drömde att kunna flyga.

Men egentligen är det fint att vara äldre, man har ju alltid längtat...

Idag var mormor och morbror här, med alla andra också såklart. Det var väldigt trevligt och jag fick allt jag hade önskat mig: Akrylfärgkit, prenumeration på Cap o Design och pengar.

God natt.

Kommer bli årets fest alla kategorier, jag fyller 20, Emelie 18 och jag debuterar med Portrait Painter på Pustervik!
Idag insåg jag att det bara är fyra dagar kvar tills torsdag, jag längtar och precis tvärtom önskar att det var månader kvar. Imorgon ska jag repa med bye bye bicycle...hoppas fan det kommer låta bra annars dör jag nog. På facebook har 40 personer tackat ja på inbjudan, bara det gör mig nervös trots att jag vet att det kommer vara tre gånger mer människor, hälften av dem musiker och en utav dem Jerry Boman som kommer skriva om mig i sin jävla blogg.

Skriver ett inlägg om detta varje dag tills på torsdag...varför vet jag inte men det känns mentalt stärkande på något sätt.

Over & out!

http://www.youtube.com/watch?v=pEg1kWBxAcU

Vad gör man en regnig lördagskväll när alla vänner är borta? När alla jobbar, går på bröllop, sover eller flyttar utomlands.
Åker till Preem och tröstäter godis, dämpar smärtan, sätter sig och skriver ett blogginlägg och går och kollar på något meningslöst program på tv. Ikväll är jag så ensam så att jag till och med frågade tjejen i kassan vad hon skulle göra när hon slutat. Hon vägde mitt godis och sa att vi inte kände varandra och jag förklarade att vi kunde lära känna varandra. Hon blev sur, trodde väl att jag menade något sexuellt...

På svt:s braiga musikblogg PSL har de ett inslag där musiker får göra sin egna drömfestival, alla artister är tillåtna såväl gamla döingar som debutanter. Självklart ville jag också vara med och leka:

* Adam Green
* Animal Collective
* Animals
* Arcade Fire
* Bad Cash Quartet
* Beach Boys spelar Pet Sounds
* Beatles spelar Sgt. Peppers...
* Bergman Rock
* Blondie för 25 år sedan
* bob hund
* Canned Heat
* The Clash
* David Bowie som ziggy stardust
* The Doors
* France Gall
* The good the bad & the queen
* Gorillaz
* Hets
* Honey is cool
* Håkan Hellström för 8 år sedan
* The Jesus & Mary Chain
* Johnny Thunders
* Joy Division
* Kings of Leon
* The Kinks
* The Knife
* Libertines
* Lou Reed spelar Transformer
* M.I.A.
* Mattias Alkberg BD
* MGMT
* Nirvana
* The Plan
* Slaves
* Stone Roses
* Strokes
* Velvet Underground & Nico
* White Stripes
* Zombies

Intresseflagg....men va fan, jag hade tråkigt!

Jävlar vilken slampa...och hur orkade hon räkna alla?

Föresten, är inte slampa Sveriges fulaste ord?

Smaka på det...slampa.

Nu ska jag snart ta bussen in till stan, själv. Det låter inte särskilt imponerande men mina jävla hjärnspöken gör det till en stor utmaning. Jag måste närmligen ha kontrollen att kunna komma hem (helst precis när jag vill) annars riskerar jag att flippa ut, tar jag alltså bilen in är jag helt safe. Bussarna litar jag inte hundra på men det är bara en vanesak, efter ungefär fem gånger inser min sjuka lilla hjärna att bussarna faktiskt åker från hållplatsen ungefär den tid som tabellen visar. Ändå krånglar min hjärna, hittar livlinor som att någon jag känner jobbar någonstans, att någon är i närheten och har mobilen på, att det går att ta en taxi hem, att jag kan gå hem (räknkade ut att det skulle ta ca. 12 timmar) och i värsta fall sno en bil. Detta är alltså inte saker jag skulle göra men saker jag KAN göra ifall min mobil dör, bussarna slutar gå, alla mina vänner dör och pengarna på mitt konto plötsligt tar slut....samtidigt alltså.

Jag var på biblioteket i Kinna för första gången, jag älskar bibliotek. Helst av allt hade jag velat släpa dit en madrass en mörk höstdag, tända en liten lampa och ägna hela natten till alla fantastiska böcker med vackra bilder och ord. Jag försökte finna detta lugn även idag men jag stördes av massa barn och ungdomar som sprang runt och skrek märkliga saker, jag tittade upp och förstod att det var särskolan som var på besök.

Jag fortsatte kika in bland bokhyllorna men lät nu blicken fortsätta ut på andra sidan och på de livliga barnen som sprang runt i ciklar med sina lärare efter sig. En mörk tjej med stort krull skrek att det var lätt att hitta giraffer för de var så långa, läraren som sprang efter nickade instämmande medan hon försökte få tag på henne. Tillslut orkade hon inte springa mer och flickan skrek nu, ännu högre "zebror är också lätta att hitta för de är så randiga!" vilket följdes av ett långt schhhhh av en utav de andra barnen, en lång kille med glasögon och moppemush. Han försökte förklara för en utav de mindre killarna som såg ut som en ödla hur bra rysk prosa var om man bara lyckades komma in i dem. Ödlepojken kollade vidare i sin bilderbok och skrattade hysteriskt innan glasögonkillen fick tyst på även honom.

Jag hittade inte studieböckerna jag leta efter och jag fick även veta att jag hade en skuld på 100 kronor. Förbannad gick jag därifrån med fem cd-skivor istället: Lykke Li, Kraftwek, Byrds, Nick Drake och George Harrison, egentligen gillar jag ingen av dem.

Vaknade alldeles för sent som vanligt, hade en lång och väldigt tydlig dröm som innehöll en travtävling, en amerikansk såpa och en underjordisk nattklubb så tydlig i min dröm att jag hade kunnat rita den på papper och få den byggd...om jag varit stenrik alltså. Efter lite jobb med mina kära finska kamrat Oscar begav jag mig till Göteborg med Nella. Jag har en tendens att glömma av hur vacker flickvän jag har så när jag ser henne, precis som idag blev jag som vanlig kär. Vi hade inte varit i stan mer än fem minuter innan jag blev kär igen, i ett par bruna gubbskor på Nilssons. De hade kostat 1000 kr men tack vare rean fick jag dem för bara 300, jag var en lycklig pojk. Efter en del shoppande och ätande var det dags för klippning och jag blev kär för tredje gången denna dag. Min nya frisörska - jag säger nya eftersom jag tänker komma tillbaka till henne - var underbar! Inte snyggsexigjagvillhadigunderbar utan ovanlig trevlig-snäll och mysigt underbar. Hon kom från Iran och jag kom att tänka på Jens Lekmans hyllningslåt till sin sin iranska frisör...jag borde kanske också göra en?

När jag sedan promenerat hem från bussen i mina nya fina skor och mina nya fina färgglada strumpor som jag också köpt (ja, jag ser ut som alla andra modetöntar nu) satte jag mig framför datorn och såg en film. "Blow" hette den och eftersom det var längesedan jag sett en så bra film blev jag förälskad en fjärde gång. Det var längesedan jag kände en sån glädje, sorg, förvånad, beundran och allt sånt där av en film och kär den femte gången blev jag när Penelope Cruze gjorde entré. Jag hade aldrig någon idolförälskelse men hade jag fått ha det idag hade det blivit Penelope...åh denna Penelope...

Nu ska jag gå och lägga mig och drömma om min underbara flickvän, mina underbara skor, min underbara frisör, den underbara film jag sett och min underbara Penelope...

God natt!

Det finns egentligen för mycket att skriva om denna lilla by, eller kanske för lite...
Vi har mataffär, en frissör, en bensinstation, en bank, tandläkare, vårdscentral och vårstora stolthet "sätila of sweden" som gjort den berömda stenmarksmössan. Men så har vi ju även vårat lokalt kända dansställe Lygnevi Loge där stora artister som Barbados, Markoolio, Björn Rosenström, Linda Bentzing mf. spelar...nästa vecka kommer Nodman! Precis som alla andra små byar har vi såklart även det viktigaste av allt...orginal! Vad skulle vi vara utan dem:

Ivar i Börsagårn

Förr syntes han mest körandes i sin beiga saab som var anledningen till att jag inte fick gå ute på vägen själv. "Ivar kan köra på dig!" Eftersom han för det mesta var full kom folk och tog både bil och körkort ifrån honom och sedan dess kan man se honom på vägen mellan hans lilla fallfärdiga stuga och Preem. Han släpar sig långsamt fram med bakern på huvudet och köper alltid samma sak. En räkmacka, ett paket blåmjölk och på somrarna en vaniljglass. Enligt pappa ska han tydligen fortfarande vara klar i huvudet (eftersom han själv kan räkna ut hur mycket pengar som ska betalas) men pågrund av alla piller man trycker i honom pratar han sluddrigt och drägglar på sin jacka.

Tomten

Tomten är ganska ny i byn, han kom från ingenstans och flyttade in i "Ivar i Börsagårns" röda stuga. Men han blev snabbt ett namn då han med sitt stora skägg ständigt cyklade runt dyngrak på byn och skrek och klagade på det mesta. Han sätter upp samhällskritiska limrikar på affärens anslagstavla och skickar in insändare om att hela idrottsanläggningen borde rivas till förmån för ett naturreservat. En gång försvann hans enda vän, cykeln. Han sprang ner till skolan och tog tag i första bästa unge som råkade var den psykiskt handikappade stackars Veronica Allatalo som han tog stryptag på och tryckte upp mot väggen. "Vart fan har du gjort av min cykel?" skrek han innan han blev nedbrottad av min favoritlärare Ola. Cykeln stod utanför men han var för full för att hitta den.

Norrmannen

Norrmannen är ännu nyare i byn än Tomten och har förmodligen ett ännu hemskare förflutet. Som hans namn antyder är han född och uppvuxen i Norge där han gifte sig och skaffade barn. Efter att hans fru dog i cancer och hans son strax därefter dog av en överdos började han supa och hans få släkt och vänner övergav honom. Ensam som han var reste han till Sverige och den lilla byn Sätila där han numera sitter och super med de andra orginalen. Ibland kommer han fram, visar foton på sin döda son och börjar gråta och kramas. Ibland är han på dåligt humör och då vill han slåss istället.

Roland

Gränsfall om han är ett orginal eller tvärtom extremt normal men han platsar ändå på listan. Roland är en äkta göteborgare (bara att han bor i sätila då) och självklart stolt gaisare. Han bor ensam i ett stort hus där han sysslar med sin största passion, volvo pv. Jag vet inte hur många han har men han vårdar dem ömmare än sina tre söner (som också skulle platsa på listan). När han inte är i garaget hänger han på Preem eller tar hand om Norrmannen. Ibland när jag kom in med moppehjälm på huvudet brukade han be mig sätta mig och ta av mig hjälmen, då skulle han berätta historier om hjälmar, mopeder, motorcyklar eller bilar. Jag minns bara en utav dem och den handlade om hur han körde en motorcykel på autobahn, 150 km/h utan hjälm för det var ingen lag på sånt på den tiden. Plötsligt bromsar en bil in och han kör rakt in i bilen och flyger en sådär 100 meter på den hårsa assfalten men reser sig upp utan en skråma.

Nu insåg jag att listan skulle bli alldeles för lång men ni kommer säkert stöta på fler av dem i framtiden.

Idag lärde aftonbladet mig massor av bra saker:

* Harry Potter kan inte knyta skorna själv
* Eva Longoria vill skaffa barn
* Det är ute att spela piano
* Chippens flickvän Oksana måste bära slöja
* Robert Wells OS-låt nobbas men han bryr sig inte (yeah right!)
* Nordman mår bra
* Federlays morsa grät i en månad när hon fick veta att han var gay

Jag lovade att skriva om sätilabor och bye bye bicycle men det gör jag nog imorgon, nu ville jag bara skriva något annat.
Det jobbiga är att jag inte vet vad jag ska skriva och det är precis så jag känner mig! Jag har massa olika känslor i mig som jag varken lokalisera, förklara eller ens ha någon användning för. Ibland är jag glad, får lyckorus för småsaker...som att vi bestämmer att vi minsann ska köpa godis och kolla på film. Ibland känner jag mig deppig, väldigt deppig, jag blir rädd för allt och vill stänga in mig i en liten trygg bubbla. I bubblan bor alla jag känner och älskar, det luktar smultron och spelas bra musik hela tiden...och så står tiden stilla så man slipper tänka på döden och sånt.

Oj, nu märkte jag att jag åller på att "skriva av mig", jag som inte ens visste att jag mådde dåligt!

Det är natt nu och jag hatar nätterna för då är allt tyst, man är ensam och man tänker. Äh, jag mår bra egentligen...men jag saknar Oscar och jag saknar människor som förstår mig, saknar gymnasietiden...saknar så mycket när man borde leva nu, nu, nu.

blablablablabla

Ja jävlar vad roligt inlägg det blev det här då!!!

Imorgon skriver jag något kul igen.

Sov sött!